Svenska Kulturkanon Beställ
Boken på ett gustavianskt soffbord i ljust sommarljus, med tennljusstake och en skål äpplen.
Om boken

En kulturkanon för Sverige

Frågan om en svensk kulturkanon har länge rört sig i gränslandet mellan kulturpolitik, bildning och identitet.

Bakgrund

Under årtionden har frågan återkommit i debatten om vad som förenar ett land som förändras demografiskt, socialt och kulturellt – och om vilka berättelser, verk, idéer och institutioner som utgör gemensamma referenspunkter.

När regeringen 2023 tillsatte kommittén En kulturkanon för Sverige var uppdraget att ta fram en svensk kulturkanon som skulle göra det svenska kulturarvet tillgängligt för fler och kunna fungera som ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering.

Arbetet leddes av historikern Lars Trägårdh, vars forskning om svensk individualism, tillit och samhällskontrakt har bidragit till förståelsen av det moderna Sverige. Ett återkommande tema i hans forskning är sambandet mellan starka gemensamma institutioner och långtgående individuell självständighet – ett samhällsmönster där personlig frihet inte nödvändigtvis står i motsats till det gemensamma, utan delvis möjliggörs av det.

I det perspektivet kan en kulturkanon ses mindre som ett monument över det förflutna och mer som ett redskap för orientering och bildning: ett sätt att synliggöra verk, idéer och företeelser som har format Sverige och blivit en del av våra gemensamma referensramar.

Uppslag ur boken: nummer 1, Det går an, med porträtt av Carl Jonas Love Almqvist.
Nummer 1 · Det går an av Carl Jonas Love Almqvist
Utredningen

SOU 2025:92 utgår från en bred förståelse av kultur. Kanonen begränsas inte till konstnärliga verk, utan omfattar också samhälleliga företeelser inom bland annat religion, lag och rätt, ekonomi, uppfinningar och offentlighet. Självständiga expertgrupper fick ansvaret för urvalet och valde sammanlagt ut 100 verk och företeelser som bedömdes ha satt varaktiga avtryck i svensk kultur och samhällsutveckling.

Utredningen betonar att kulturkanonen ska vara tillgänglig och användbar. Digital tillgänglighet, folkbildning och långsiktig förvaltning är därför viktiga delar av förslaget. Kanonen föreslås också utvärderas efter tio år och vid behov revideras.

En kanon behöver inte vara den slutgiltiga berättelsen om Sverige. Den kan i stället vara en gemensam utgångspunkt – en inbjudan att upptäcka, diskutera och ibland ifrågasätta det som har format landet. Frågor om urval, representation, makt och vad som över huvud taget ska räknas som kultur är ofrånkomliga. En kanon behöver inte avsluta den diskussionen, men den kan ge den en struktur att tänka och samtala utifrån – snarare än ett facit att underkasta sig.

Från uppdrag till kanon
  1. December 2023Regeringen beslutar om kommittédirektivet En svensk kulturkanon (Dir. 2023:180). Arbetet leds av Lars Trägårdh.
  2. 2 september 2025Utredningen överlämnar betänkandet En kulturkanon för Sverige (SOU 2025:92) med 100 verk i elva kategorier.
  3. Hösten 2025Betänkandet skickas på remiss till myndigheter, kulturinstitutioner och organisationer. Remisstiden löper ut 7 januari 2026.
  4. 2026–2027Skolverket och Riksantikvarieämbetet arbetar med uppdrag om hur kanonen ska användas och tillgängliggöras, med redovisning senast 31 maj 2027.
  5. December 2026Svenska Kulturkanon – 100+ verk som skapade Sverige ges ut av Kaffeförlaget.

Källa: SOU 2025:92 och regeringens kommittédirektiv. Läs hela betänkandet på regeringen.se.

Om den här boken

Boken är skapad för att göra den svenska kulturkanonen levande, tillgänglig och lätt att ta till sig. Den presenterar de verk och företeelser som valts ut till kanonen och – där det är relevant – människorna bakom dem.

Vår roll har varit kuratorns. Vi har inte gjort urvalet eller skapat en egen kulturkanon. Vi har utgått från expertgruppernas arbete och gett det en sammanhållen, tillgänglig och visuellt engagerande form. Vårt arbete har handlat om att välja perspektiv, sätta innehållet i sammanhang och göra det begripligt för en bred publik.

Varje uppslag ger en kort introduktion till verket eller företeelsen, dess betydelse och dess historiska och kulturella sammanhang. Texterna är avsiktligt koncentrerade och skrivna för att kunna läsas utan särskilda förkunskaper.

Det här är därför inte en bok som måste läsas från början till slut. Den är gjord för att bläddras i, upptäckas och återvändas till – i hemmet, i klassrummet, på biblioteket eller av den som helt enkelt blir nyfiken på en bild, en person eller ett verk.

Framför allt vill vi skapa en bok som öppnar för samtal. Vid middagsbordet, i klassrummet eller i vardagen kan kulturkanonen bli en gemensam utgångspunkt för att tala om kultur, historia och identitet – och om varför vi minns vissa saker, hur de har påverkat oss och hur vår bild av Sverige förändras över tid.

Utredningen räknar diktantologin som ett verk, nummer 10, med tio dikter av lika många poeter. Boken presenterar därför 109 enskilda verk, vart och ett på ett eget uppslag.

Fakta

272 sidor · 240 × 300 mm
Inbunden, tryckta försättsblad
ISBN 978-91-992191-0-3
Kaffeförlaget AB, 2026

Om bokens redaktionella formuleringar

De korta formuleringar som förekommer på eller i anslutning till bilder är, om inte annat anges, redaktionella texter skrivna särskilt för boken. De är inte citat ur verken eller uttalanden av de personer som skildras. Direkta citat markeras och källanges särskilt.

Källor: SOU 2025:92 samt offentliga intervjuer med Lars Trägårdh.